- Det mesta av punk-rocken är bara skit! Fruktansvärt. Det finns ju inte en enda vettig tanke bakom allt oväsendet...

- Men det finns undantag - Clash, Buzzcocks och kanske några till. Det här med sammanhållningen bland punk-grupperna är en myt. Vi bara skäller på varandra.

- Jag har inte varit så arg sedan nån kallade oss fascister. När det är precis tvärtom! Vi är kanske politiskt naiva, men när vi ser saker i samhället som är åt helvete fel så gör vi låtar om det. Vi försöker avslöja lögnerna i vårt samhälle och fascismen är den största av dom alla.

- Att sedan en del i vår publik hänger på sig nazi-symboler för att det är bästa sättet att reta gallfeber på sina föräldrar och borgarbrackorna på stan, det är nåt helt annat. Det är bara ett sista desperat försök att provocera, att skapa något av självkänsla gentemot det samhälle son inte gjort annat än trampat på dom! Det är kanske naivt, men det är inte fascism...

- Era s k “punks” här i Sverige är föresten inget annat än löjliga, när dom gör sitt bästa för att apa efter dom bilder dom sett i kvällstidningarnas skandalreportage. Här har det ingen förankring, ni kan egentligen inte förstå vad det handlar om. Jo, ni kanske kan förstå, men knappast känna.

- Ni har inte samma utslagningsmekanismer här, åtminstone är dom ännu inte så fruktansvärt effektiva som i England...

- Vi tror inte på “rörelser” eller “partier”. Så fort folk börjar tala om för en vad man ska och inte ska göra, så slutar alla att tänka och det är det farligaste son finns! Vi uppmanar vår publik att studera - och då menar jag samhället omkring dom och inte några skolböcker - för utan dom kunskaperna kan dom inte förändra sin situation.

- Själv hoppade jag för länge sen av min college-karriär. Istället livnärde jag mig på att spela på tunnelbanestationer och gator i London. Jag växte upp med Stones och R&B-musiken blev den naturliga uttrycksformen.

- Att jag började spela mer målmedvetet och att jag bildade gruppen 101'ers var i mycket en reaktion mot den fruktansvärda musik som spelades på radio.

- Bara Yes och löjeväckande figurer som Rod Stewart!

- 101'ers upplöstes efter en enda platta, därför att jag vid det laget plöjt igenom alla jävla R&B-plattor och kommit underfund med att det ju egentligen inte var min musik. Den tillhörde dom svarta bröderna.

- Så såg jag Sex Pistols och förstod att man inte behövde vara världen främsta tekniker för att kunna spela. Det var en befrielse, för vid det laget var jag så nertryckt av dom andra i gruppen, som hela tiden höll mig tillbaka med orden "du kan ju inte spela"...

- Om jag lyssnar på någon musik nuförtiden, så blir det reggae. För ordens skull och för det sätt dom använder orden, för ekots skull, för känslan...

- CBS?, Ja, hade vi inte skrivit kontrakt med dom, så hade vi inte suttit här och pratat nu. Det är ju ingen mening med att göra musik som inte når ut!

- Men man ska ha jävlit klart för sig att skivbolagen inte har några andra intressen än att tjäna pengar på vår musik. När vi inte längre drar in några stålar, så är vi inte användbara längre...

- Man får försöka att använda sig av apparaten så länge det går. Se till att man hela tiden håller sig ett steg framför affärsmännen...

- Svårigheten är naturligtvis att hela tiden vara ärlig mot sig själv och mot sin publik. Den dag mina låtar innehåller lögner, den dan är Clash slut...

LENNART PERSSON
Ursprungligen publicerad i Larm #6, 1977.